En minut senare

Åååhh ni vet när man har ett viktigt ärende åt någon, en lärare t.ex. Man påminner sig själv att "idag ska jag komma ihåg att fråga det där", eller i mitt fall; "idag ska jag be honom fylla i min praktik-kontrakt-blankett till skolan".

Nåja, idag jag suttit och spanat på hans skrivbord och väntat på att han dyker upp. Första gången jag var på väg till honom sprang han iväg med sin dator och såg alltför viktig ut för att jag skulle våga stanna honom. Så jag låtsades att jag bara skulle på WC.
Nu, medan jag skrev mitt förra blogginlägg, kom han hit. Inte till mig, men till skrivbordet brevid mig. Han sa hej, jag sa hej, och så stack han. Just när han försvann bakom hörnet kom jag på att jag har väntat hela morgonen på att få tillfälle att diskutera min praktik med honom.

Nåja. Kanske han dyker upp igen om en timme.