Fotografering

Det är länge sedan jag fotograferat som hobby.
Igår fotograferade jag D.
Trots att det var på hennes begäran kändes det som att fotade för att det var roligt och inte för ett bra resultat.
Bra resultat blev det ändå och riktigt fina bilder. Dom kommer att få plats i min portfolio.
Jag tycker otroligt mycket om det naturliga ljuset.
Ingen av bilderna är redigerade i färgerna.

Hurra!

Jei, vad spännande!

Chock!

Jag gick, jag hörde, jag segrade.

Ulkki är en preliminär student och resultaten är, än så länge, över förväntningarna.
Shitt va jag har varit duktig!
Jag förtjänar verkligen en utekväll med flickorna ikväll.

Tänk er.
Efter första perioden (av tre) i gymnasiet bestämmer du dig att skippa finskan (pga ångest under lektionerna) och börjar läsa psykologi istället.
Andra perioden läser du två kurser, utan att ens ha nosat på grundkursen.
Tredje perioden läser du en kurs, plus repetitionskurs.
I repetitionskursen skriver du prövande 6 uppsatser och det går inte sådär jätte lysande.
Tre månader innan själva skrivningen började du läsa. Medan du läser stöter du på fenomen och konstiga ord du aldrig hört om förut. När domedagen närmar sej börjar stressen plåga och fastän du nästan hunnit igenom allting känner du hur mycket du inte förstår och hur mycket du ännu borde läsa.
Natten innan vaknade jag ofta och var tvungen att söka fram varseblivningscykeln, intelligenstest, humanism, freud o.s.v. i repetitionsboken som låg brevid sängen.
(Bör det nämnas att allt det här MEDAN du har annan skola och praktik att sköta om?)

Jag var helt enkelt dömd att misslyckas, kändes det som.

Nåja, efter att jag hade skrivit kändes det helt bra. Ända tills folk började stömma ut.
"Jag skrev bara tre/fyra sidor!" utropade dom och hjärtat sjönk som en sten.
Om dom tycke att det hade gått dåligt med sina fyra sidor/6 uppgifter, hur skulle det då gå för mig när jag i medeltal skrev 2 sidor/6 uppg?

Alltså näi.
Jag e bara så lycklig och stolt över att jag har klarat det.
Och att resultaten blev bra.

Snart

Snart åker jag iväg och kolla mitt sista reslultat.
Jag är så nervös.

Besvikelsen

Då man vaknar och första tanken är "ohh, äntligen fredag!" och man kommer på att det bara är onsdag...
Så kan det gå.

Idag när jag kom till praktiken möttes jag av en busslass med glada högskolestuderanden. Det kändes förvirrande och av någon anledning fick jag en liten identitetskris.

Jag har bestämt mig för att söka vidare till Arcadas Film & TV-linje. Varför vet jag inte. Det kanske är skoj. Inatt när jag inte fick sömn låg jag och funderade på fotoserien jag ska ta till förhandsuppgift.
Det resulterade i att nu jag vet hur min serie ska se ut och vad varje bild ska ha för motiv och ljus. Det roligaste återstår.
Och förstås hur hela idén lyckas.

Idag får jag veta om jag preliminärt blir student eller inte.

Papper

Hörni, sen när den nya bloggen kommer ändras adressen till PAPPER.FI.
Ännu funkar det med peppar.fi, men inte sedan om några veckor.

3/4

3/4 prov har fått grönt ljus preliminärt.
Hur det går för det sista får jag veta på onsdagen.

Edit: Jag hoppas verkligen att poänggränserna är typ som på hösten 2010. Då sku jag vara så lycklig!

Pricken

Idag skaffade jag, bland annat, en ny vår jacka och en prickig skjorta.

Prickar känns så härligt gammaldags och fräscht på samma gång.
Och det passar till både fest och vardag.

Studenten (om jag kommer igenom) och skolavslutningen närmar sig, snart iallafall.
Kan knappt vänta på att hitta en somrig och ljus klänning.
Dumt att jag har en så stark vision i mitt huvud om hur den ska se ut. Jag kommer ju troligen inte att hitta en sån jag vill ha.

På tal om visioner får jag ibland otroliga idéer om olika film snuttar/bilder.
Ofast handlar det om en speciell låt som spelas med en väg som susar framåt.
Visionerna kommer då jag minst anar det. Allt ska vara rätt för att det ska gå.

Kattn

Jag hade en fotoshoot med katten idag.

Brev

Brev är fina grejer.

Hela min barndom brevväxlade jag med grannflickorna. De flesta inleddes med "Hej, hur mår du, jag mår bra" och innehöll sedan ca fem frågor om vilken maträtt man tyckte bäst om, vad man ville bli som stor, gulligaste djuret, bästa ämnet i skolan, vem man va kär i....
En tid gjorde vi dessutom korsord till varandra. Väldigt enkla och simpla var dom, men skojiga.
Adressen bestod av var man satt i klassen.

Namn, klass 5
Rad 2, plats 3
Stora klassrummet

Sedan slutade allt för en tid. Vi fick mobiltelefoner och MSN istället.

De mest betydelsefulla breven jag fått kom från Spanien då min vän var au pair där för några år sedan.
Breven var mellan 5 och 10 sidor långa. Fullspäckade med tankar, känslor, skratt.
Det kändes som att vi förde en riktig konversation genom pennan.
Jag hittade breven idag när jag städade. Jag satte mig ner och läste igenom dem.
Det är iprincip den ända gången jag brevväxlat seriöst med någon.
Det var fina tider.

Brev borde aldrig få dö ut.

Opublicerat

Mitt hår har blivit så långt. Det ser alltså inte ut som på bilden.
Men jag orkar inte klippa det. Eller snarare har jag inte lust.

Tänk om jag inte kommer igenom studentexamen?
Då blir jag otroligt missnöjd med mig själv.

Jag har ingen profilbild. Konstigt.
Var månne man kan ladda upp en på den här sajten.

Imorgon ska jag modella för Borgåbladet.
Det är första gången jag seriöst står framför kameran. Jag ser framemot det.
Resultatet kommer på fredagen, tror jag.

Ursäkta

Hej och förlåt för det konstiga avbrottet i bloggandet.
Jag fick för mig att skriva lite studentskrivningar och att fara på läger på veckoslutet, men nu hänger jag (kanske) med igen.

..Eller så inte.
Jag vet att jag tjatar, men jag saknar min gamla blogg än en gång.

Finsk musik

Jag är inte mycket för finsk musik.
Men det finns ett bänd jag gillar. Zen Cafe.

Nej tack Potatis

Idag åt jag potatis för första gången på flera månader.
Det resulterade i direkt huvudvärk och magen är svullen. Och så kommer det att vara ända tills imorgon.

Det är konstigt hur mycket maten påverkar.
Jag äter inte potatis eftersom vi i min familj följer LCHF (low crab high fat). Innan dess tyckte jag aldrig riktigt om potatis heller, förutom nypotatis. Hemma äter jag enligt att lämna bort ris, pasta och potatis, och jag märker hur jag mer och mer börjar oroa mig för vad jag äter. E-ämnen, socker, mjöl... Ingenting av det här är bra för kroppen.

En stor skillnad som jag har märkt är att jag är mätt.
På eftermiddagen äter jag en eller två köttbitar med smör och är sedan mätt hela kvällen, tills nästa morgon. Ifall jag ännu äter ägg och bacon innan jag går och lägger mig på kvällen är jag inte hungrig på morgonen. Att veta att jag kan lita på min hungerskänsla känns bra.

Men någonting jag saknar är pastan. Jag älskar att äta pasta i alla olika former.
Fast i och med att jag inte äter pasta hemma är det som "lyxmat" när jag t.ex. går ut och äta. Men även då märker jag av att jag har ätit någonting som inte är bra för min kropp; huvudvärk, svullnad och dessutom blir jag hungrig och sugen på någonting igen efter nån timme.

Jag får höra många gånger att "man måste få i sig socker för att hjärnan ska orka", "potatis är jättebra för kroppen", "man måste äta regelbundet", "fett leder till hjärtproblem", "man blir tjock", "man måste, man måste" - men jag måste inte. Och ingen annan heller, om man äter vad kroppen behöver.

Dessutom blir man inte alls tjock av mättat fett.
Däremot går man ner i vikt. Låter konstigt, och jag trodde inte på det förrän jag själv ställde mig på vågen och märkte att jag hade gått ner ca 5 kg.

Medier och läkare borde skämmas över att tuta ut felaktig information för pengars skull.
Och fettfria produkter är bullshit.

Papper

Först nu har jag märkt att min adress är ulkki.PAPPER.fi.
Fint.
Men tydligen funkar också peppar adressen...?

Loppis

I söndags var jag på loppis i Borgå.
Jag var ute efter kläder, men kom hem med en väska och ett iittala taika fat. Allt ihop: 8e.

Alltså näi, jag är fortfarande lite chockad över att nån säljer ett sådant fat för 7e.

Tänk er.
Fatet kostar 30e i butiken.
Och det är ju så fint!

PS. Jag saknar min gamla blogg.

Fjärilar

Om tio minuter är jag påväg till min högstadieskola i UNG-redaktionens tecken.
Jag brukar inte vara nervös, men nu pirrar det faktist i magen.

Kanske det är för att jag möter mitt förflutna.
Jag får sitta i det bruna auditoriet och titta på en övning av årets Lypa-cabaré; den scenen som jag allt för väl vet var man ska stå för att synas bäst och hur högt man ska prata för att höras ända upp till mixerbordet. Kanske jag är nervös för nostalgin?

Jag vet inte. Men skoj blir det i vilket fall som helst.

Tid

Tiden verkar flyga iväg.
Början av veckan går lite trögt, men sedan när man mitt i allt märker att det är torsdag kommer man inte ens ihåg vad man har gjort under de tidigare dagarna.
Allting har ett så skönt flyt just nu.

Jag har 5 veckor kvar av praktiken. Sedan är det dags att på allvar fixa ihop ett slutarbete.
Slutarbete?! Det känns som att det var igår jag för första gången satt i ett klassrum med GR08 och gick igenom allas namn, orsaker till varför vi valde BHK, vilka intressen och framtidsplaner vi har.

Tiden flyger iväg.
Och visst blir man ju äldre.

En minut senare

Åååhh ni vet när man har ett viktigt ärende åt någon, en lärare t.ex. Man påminner sig själv att "idag ska jag komma ihåg att fråga det där", eller i mitt fall; "idag ska jag be honom fylla i min praktik-kontrakt-blankett till skolan".

Nåja, idag jag suttit och spanat på hans skrivbord och väntat på att han dyker upp. Första gången jag var på väg till honom sprang han iväg med sin dator och såg alltför viktig ut för att jag skulle våga stanna honom. Så jag låtsades att jag bara skulle på WC.
Nu, medan jag skrev mitt förra blogginlägg, kom han hit. Inte till mig, men till skrivbordet brevid mig. Han sa hej, jag sa hej, och så stack han. Just när han försvann bakom hörnet kom jag på att jag har väntat hela morgonen på att få tillfälle att diskutera min praktik med honom.

Nåja. Kanske han dyker upp igen om en timme.

Omotiverad

Den här bloggen gör mig så omotiverad att blogga. Jag har hittat en massa saker som jag har tänkt det där ska jag blogga om!
men jag har helt enkelt inte lust att logga in till den här bloggen.

Jag saknar min gamla blogg.

Idag hade jag flätat mitt hår ungefär  som pleur har här. (okej, inte riktigt, men hon är min inspirationskälla)
Men för en stund sedan märkte jag att frisyren hade sprättats upp.
Några timmar fick jag känna mig fin iallafall.